Jag har varit spel och alkoholfri i en och en halv vecka.

Den fysiska abstinensen av alkohol har börjat lägga sig och jag känner mig hoppfull. Jag har många gånger försökt sluta dricka men har trillat tillbaka igen då jag tycker det är så kopiöst orättvist. Där sitter många med sina glas vin och njuter efter en lång dag på jobbet och kan bara varva ner och ta det lugnt med ett glas vin. Det har jag många gånger trott att jag skulle kunna göra med, men alla gånger trillat tillbaka till ohälsosamma mängder alkohol. Inte alla har den där förmågan att kontrollera sin konsumtion. För mig var det en triss vinst. En vinst med så många nollor att jag kunde inte förstå vad som hänt. Med så mycket pengar förlorade jag känslan av värde i pengar. Jag gjorde mycket för pengarna. Jag reste, Skänkte till vänner, familj, ett härbärge för hemlösa som behövde en ny ugn. Jag betalade av min CSN skuld. Jag åt och drack gott.
Jag hade problem med alkoholen redan innan jag vann pengar då jag ständigt försökt döva ångest med alkohol. För en vecka sedan kom jag till min vårdcentral.  -Jag behöver hjälp, igen.... Vårdcentralen, socialtjänst, behandlare inom spel problematik gick al in igen... Jag tänker; Vad ska bli annorlunda denna gången för att verkligen lyckas? Jag är insatt på läkemedel mot spel och alkohol sug(de har hjälpt faktiskt) samt förebyggande läkemedel. Den berömda antabusen. Antabus är en brustablett för ren skrämselpropaganda för dem som inte bryr sig hur de kommer att må om de ändå dricker med antabus i kroppen. Jag har varit där. Inte igen. Det är inte värt det. För att bli så sjuk, för att jag inte orkat med livet att jag ändå suttit där med mitt vin, fast jag tagit antabus på förmiddagen. Det var en tid jag inte ville leva. Den tiden är förbi. Jag vill Leva.
Välkomna med på tåget ni som vill följa mig till en alkohol och spelfri vardag.