Sorg

I lördag somnade min fina släkting in. Jag ringde till dennes respektive och skulle ge stöd. Det slutade med att jag bröt ihop och fick stöd av denne. 

På väg till jobbet i lördags visste jag att det var nära. Underligt nog lyste himmelen så där vackert. Första gången jag såg himmelen på detta vis var när jag var barn. Solen sken genom molnen med strålar som spjut. Jag frågade då min mamma varför det kunde lysa så. Min mamma svarade att det var Gud som hämtade hem själar som skulle hem. Precis så lyste himmelen i lördags när jag var på väg till mitt arbete. När jag hunnit arbeta i cirka en timme ringer min telefon. Då får jag veta att det sista andetaget var klart. Dessa sammanträffande har förmodligen ingen betydelse till sammanhanget men för mig blev det så. När jag ser solens strålar tänker jag på min mamma som somnade in sju år sedan. Efter henne har även min bror lämnat detta liv för ett annat.  Det blev känslofyllt under min färd till arbetet men jag samlade mig för att göra det jag kan bäst. Mitt jobb. Mitt fokus är mitt arbete genom min process jag tar mig igenom. Det är där jag blir mitt självsäkra jag, i mötet med de äldre. Då är jag trygg. 

Så många händelser kring mig jag stött  på sista tiden som förr brukade styra mig direkt till systembolaget har jag  lyckats bemöta och hantera utan alkohol. Jag känner mig starkare för var händelse som inträffar där jag vinner mot suget. Det ger mig självförtroende och min barriär bli högre och högre för att kunna motstå frestelsen. 

Imorgon skulle jag åkt iväg för att gå på begravning. Jag fick ställa in den resan. Med dödsfall i släkten och med allt annat omkring inser jag att jag ska inte utsätta mig för detta. Jag vet inte hur jag skulle hantera tillställningen och är rädd för att jag skulle krascha för att eventuellt falla ner i avgrunden i ett återfall. Det viktiga med resan till ett nyktert är att kunna erkänna för sig själv vad en orkar med eller inte. Förr bara körde jag på och slutade med en fylla för att sedan sjukskriva mig från jobbet. Det var ständig ångest och dåligt samvete. Ju längre tid jag håller mig nykter kommer det upp för mig allt jag missat. Att må bra. Inte alla dagar är toppen men jag har sinne att kunna hantera det som blir mindre bra. Mitt konsekvens tänk blir bättre och bättre och jag har förmågan att bilda sammanhang till helheten. Livet. Jag är stolt över mig själv!