Värdighet

Publicerad den 16 mars 2025 kl. 20:55

Allt mer som tiden rinner iväg så har jag fått upp ögonen för mitt värde som människa. I mitt missbruk fanns inte dessa tankar. Jag tyckte inte jag var värd nått för det förtjänade jag inte. Jag förstår mer och mer om mångt och mycket. Värdigheten i att vakna upp på morgonen med en blött säng för jag druckit så mycket att jag somnat tungt för att inte vakna när jag är kissnödig. Att kolla kontot och för att se hur mycket jag spelat bort på fyllan. Att se dialog chattar där jag skrivit så konstiga saker att jag skäms för att ta kontakt igen. Att vakna på golvet för jag trillat omkull när jag skulle resa mig från soffan men istället somnat på golvet. Dragit igång nån serie men inte kommit ihåg handling. Det värsta i detta är att tappa värdighet. Jag har gjort mer saker som jag trott varit bra för mig som jag insett att det bara dragit ner mig i mer oro och ångest. Det är obeskrivligt till vilken nivå vi kan sjunka när vi fullständigt tappat egenvärde och värdighet. Som dessa dating appar jag nämnt, där majoriteten jag stött på inte varit ett dugg intresserad av mig som person utan bara sett mig som ett objekt. För att vara kvinna med former blir man lätt objektifierad.  Med tanke på hur lågt jag såg på mig själv blev jag smickrad men i efterhand förstår jag att jag inte blivit sedd som person med personlighet och känslor. I telefon eller dator är jag en bild för någon annan, inte mycket mer. Säkert finns det personer som inte har syfte till att avidentifiera mig men dessa stöter jag sällan på. Det har säkert med mina tankar om hur jag ser på mig själv. Sista tiden har jag förstått mer av min värdighet och tycker det är högst kränkande när någon ber om det som är mitt. Jag har som nämnts innan i bloggen, om trauma från barndomen och har med detta också saknat känsla av integritet. Återigen mitt värde. Jag blev bestulen på så mycket i barndomen av händelser som bidragit till att jag tappat känsla för vad som är mitt och andras i relation till intimitet.  Men mest mitt. Jag har varit i kontakt med personer som bryr sig med men inte varit intresserade av något mer än intimitet. Jag har godtagit detta då jag trott att mer än så lär jag inte få. Med tiden som nykter lär jag mig mer och mer att umgås med mig själv, vilket bidrar till att jag har inte behov av att ha dessa fysiska kontakter. Fysisk kontakt kan vi få på så många fler värdefulla sätt. Att kidnappa en kram från någon nära ger mig mer bekräftelse än tillfälliga relationer som inte kommer leda till mer än dålig självkänsla. Det är tid för mig att återfå det jag en gång blev bestulen på. Jag ska ha tillbaka min integritet, självkänsla och min värdighet.   

Lägg till kommentar

Kommentarer

Michael Pedersen
en månadedan

På tal om kramar, den kramen jag fick av dig sist vi träffades när jag stod på knutpunkten och dirigerade trafik var så otroligt värmande. Tänker på det varje gång jag går ut på p däcket. Ett mycket värdefullt minne jag håller hårt i.

Som kvinna och med former, för att använda dina ord, kan jag tyvärr tänka mig att många ser dig/er med former som ett objekt för att fylla en halvtimmes kul och sen gå vidare. Verkligen inte rättvist. Jag står fast vid vad jag sagt även om det kanske inte känns som det om vad jag tycker och tänker.

Det så otroligt skönt att läsa att du värderar dig själv, fortsätt att göra det och ta inte skit från någon. Du är en otroligt fin människa med ett hjärta av guld och ett leende som får vem som att le och må bra även om man har en kass dag.

Trauman från barndomen är något man får bearbeta så gott man kan men också, om man inte kan göra något åt det, försöka sätta punkt och släppa det i den mån man kan.

Fortsätt kämpa och ta dina steg i din egna takt. ❤️

Skapa din egen webbplats med Webador